Arkivbildare: ESKILSTUNA KALLBADHUS AB

Grunduppgifter

ESKILSTUNA KALLBADHUS AB
194
1878 - 1902
ESKILSTUNA
  • 048400000 Eskilstuna kommun
Eskilstuna Kallbadhus AB Det var sannolikt den 21 sep 1878 som det första sammanträdet med intressenterna till badhusprojektet hölls. Mötet hade anordnats av stadsläkare Wictor Mossberg, postmästare B.A. Lindh, fabrikör C.M. Loström, ingenjör P.G. Luthman och fabrikör E.A Thunell och totalt befann sig 33 män på sammanträdet. Nedanstående skrivelse, undertecknad av inbjudarna till mötet den 21 sep, lämnades till stadsfullmäktige i Eskilstuna. Till Stadsfullmäktige i Eskilstuna! Under sistl. sommar har på undertecknades inbjudning försiggått aktieteckning för åstadkommande inom Eskilstuna af ett Badhus i förening med simskola. En ritning, utvisande det föreslagna Badhusets storlek, bifogas, enligt hvilken badhuset skulle förläggas invid Nybron, och kostnaden uppgå till ungefär 12.000 Kr. Företaget har omfattats med ganska allmänt intresse i det 118 personer tecknat tillsammans 158 aktier á 25 Kr, således för en summa af 3.950 Kr. Då det visat sig vara omöjligt, att genom enskilds aktieteckning åstadkomma ett så stort kapital, som erfordras för att Badhuset motsvarar sitt ändamål, hafva de flesta aktietecknarne, representerande tillsammans en summa af 3.500 Kr, beslutat erbjuda denna summa till staden med villkor, att staden bygger och underhåller ett Badhus i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvannämnda ritning. Undertecknade, som dels äro öfvertygade om behofvet, ja nödvändigheten af ett Badhus, der icke blott den stora allmänheten och serskildt den arbetande klassen beredes tillfälle att under varma årstiden uppfriska och stärka sig genom bad, utan äfven skolungdomen och det uppväxande slägtet kunde öfvas i den nyttiga och helsosamma simkonstens utöfning, dels tillfullo inse omöjligheten af att genom enskild uppoffring och utan stadens hjelp kunna åstadkomma ett för dessa ändamål tillräckligt stort badhus, få härmed vördsamt föreslå, att Stadsfullmägtige antingen 1: måtte besluta att emottaga ofvannämnda gåfva af 3.500 Kr med förbindelse att under instundande vinter bygga och sedan underhålla ett dylikt badhus, eller 2: att uti det bolag, som för ändamålet håller på bildas, teckna aktier för 8.000 Kr, eller 3: på annat lämpligt sätt bispringa förslaget. I en resolution från stadsfullmäktige den 14 nov 1878 kom svaret: "Eskilstuna stad anstår ett bidrag af Femhundra kronor om året i 10 år för ett Badhus som anlägges efter af Stadsfullmägtige godkänd plan, och hvari Stadens folkskolebarn få bada två dagar i veckan under badtiden afgiftsfritt. "Bolagsordningen för Eskilstuna Kallbadhus Aktiebolag antogs i Rådstufvurätten i Eskilstuna den 21 april 1979. Kallbadhuset byggdes i anslutning till Nybron (se kartan) och öppnades för allmänheten den 14 juni 1879. Själva badhuset hade en större bassäng och två mindre och det fanns även ett hopptorn med trampolin. Lakan kunde hyras för 10 öre och handduk för 5 öre. Enligt en inventarielista daterad den 28 maj 1897 fanns det bl. a. en "duschapparat", en "klosett", en "lifräddningsboj", en "stång med lifbälte", 75 handdukar, 12 kammar, en hårborste och 16 speglar. Badhuset var öppet under sommarmånaderna juni, juli och augusti och följande badtider gällde: Badhuset är öppet: för Männen Helgfria dagar kl. 6 - 9 f.m., 12 - 1/2 3 e.m., 6 - 8 e.m. Sön- och helgdagar kl. 6 - 9 f.m., 12 - 1/2 3 e.m. för Fruntimmer Helgfria dagar kl. 1/2 10 - 1/2 12 f.m., 3 - 1/2 6 e.m. Sön- och helgdagar kl. 5 - 7 e-m. Besökarna kunde välja 1:a eller 2:a klassens bad och man kunde köpa säsongsbiljett, månadsbiljett eller dagbiljett. Dessutom kunde man välja allmänt eller enskilt bad. En 1:a klassens säsongsbiljett i enskild bassäng kostade exempelvis 6 kronor och en 1:a klassens dagbiljett i allmän bassäng 10 öre. Åt barn under 14 år lämnades 25% rabatt vid köp av månads- eller säsongsbiljetter. Folkskolebarnen fick dessutom gratis simundervisning under skoltid. I en styrelseberättelse från 2 maj 1901 framgår det att kallbadhuset under hela badterminen år 1900 lämnade "fria bad till poliskåren och brandkåren samt r dagar i veckan till folkskolans flickor och gossar". Eskilstuna Kallbadhus AB gick med vinst; 1879 t.ex. (första säsongen) gav närmare 780 kr i vinst. I styrelseberättelserna för åren 1882-1887 framgår det att nettovinsten fortfarande i genomsnitt var ca 780 kr/säsong. Men badsäsongen 1888 hände något; badhuset gav då inte mer än 309:32 i vinst. "Orsaken till detta mindre goda resultat härledde sig från den under hela sommaren pågående muddring i Hjelmaren, som så förorenade badvattnet här i ån /.../ dertill kom som en bidragande orsak, det låga vattenståndet". Det fanns inte bara ett Kallbadhusaktiebolag i Eskilstuna vid den här tiden, utan också ett Varmbadhusbolag. Någon gång under 1901-02 beslutade sig båda badhusbolagen för att erbjuda staden ett övertagande av badhusens tillgångar. I ett utdrag från ett sammanträdesprotokoll, hållet hos Stadsfullmäktige den 9 maj 1902, framgår det att badhusägarna ville "öfverlåta sina tillgångar för att tjena såsom bidrag till anordnande af nya kall- och varmbadhusinrättningar". Vad gällde varmbadhuset ville man "i stället efter behöfliga reparationer och ändringar af varmbadhusbolagets badanstalt fortsätta dess verksamhet genom stadens försorg". I Kallbadhusaktiebolagets styrelseberättelse från den 13 maj 1902 står följande: "I anledning af, att svar ännu icke erhållits från Eskilstuna Stad om dess öfvertagande af badhuset på de af vårt Bolag erbjudna vilkoren så vill Styrelsen föreslå, att Bolaget fortsätter sin verksamhet öfver instundande sommarmånader och först vid en extra bolagsstämma efter badsäsongens slut innevarande år, upplöses". Så skedde också: Den 25 okt 1902 fattades beslutet om bolagets upplösning och hos Kungl. Patent- och registreringsverket skulle bolagets trädande i likvidation inregistreras. Drygt ett år senare, närmare bestämt den 27 jan 1904, överlämnades enligt ett tidigare beslut ca 5.500 kr i innestående bankmedel till Eskilstuna stad "med skyldighet för staden att ansvara för inlösen /.../ af ännu icke inlösta aktiebref. Tillika skulle till Drätselkammaren öfverlämnas det nu upplösta bolagets protokolls- och räkenskapsböcker, matrikel samt inlösta aktiebref och öfriga detsamma angående protokollsutdrag, revisionsberättelser o. d. Då vidare ej förekom förklarades Eskilstuna Kallbadhusaktiebolag i laga ordning upplöst". I augusti 1932 beslutade Stadsfullmäktige att vid badsäsongens slut riva kallbadhuset vid Nybron. Man ansåg att Eskilstunaåns vatten av flera samverkande orsaker blivit alltför förorenat. Därtill kom, att kallbadhuset inte kunde användas ytterligare en säsong utan grundlig reparation för en avsevärd kostnad. Dessutom skulle det nya varmbadhuset (dagens "Vattenpalats") öppnas i december samma år. Anmärkning: Förutom Kallbadhuset fanns det flera öndra utomhusbad i anslutning till Eskilstunaån vid den här tiden, bl.a. vid Strömsholmen, Tunafors fabriker och Snopptorp (nuvarande Vilstabadet). Någon gång under åren 1902-17 byggdes/flyttades varmbadhuset till gården nr 276 (se kartan). 1932 byggdes det badhus i Eskilstuna som idag benämns Vattenpalatset. Källor: Handlingar från Eskilstuna Kallbadhus AB:s arkiv. Litteratur: Eskilstuna stads badhus, Eskilstuna 1933.

Placering

10

Länkar

Det finns inga länkar