Arkivbildare: NYBY BRUKS AB HUVUDARKIVET

Grunduppgifter

NYBY BRUKS AB HUVUDARKIVET
110
TORSHÄLLA
  • 048403000 Torshälla församling
HISTORIK Den svenska järnhanteringen som under 1800-talets första decennier dominerades av små träkolshyttor och stångjärnssmedjor hade svårt att konkurrera med de engelska järnverken. Dessa använde stenkol som bränsle, färskade tackjärnet i s.k. puddelugnar och hade i stor utsträckning infört valsverk. I Sverige fanns framsynta metallurger, som insåg att våra järnbruk måste rationaliseras efter engelskt mönster, men inom brukssocieteten härskade "hemmapatronerna" och därför möttes sådana förslag med kalla handen. När därför assesor Per Lagerhielm vid Bofors tillsammans med Emanuel Rothoff, Uddeholm och guldsmeden Adolf Zethelius år 1828 utsände en inbjudan till aktieteckning i ett bolag som skulle inköpa Nyby herrgård och där anlägga ett stångjärnsvalsverk, blev gensvaret mycket dåligt. Planen fick därför förfalla. Nyby herrgård ägdes av överstelöjnanten mekanikus Erik Nordewall, direktör för Eskilstuna Fristad och Carl Gustafs Stads gevärsfaktoris förste styresman. Adolf Zethelius var gift med Nordewalls dotter Sofia Fredrika och uppmuntrad av sin svärfar beslöt Zethelius att själv anlägga ett järnverk vid Nyby året efter, alltså 1829. God tillgång på vattenkraft kunde erhållas ur Torshällaån, som redan drev Nyby och Torshälla kvarnar. År 1832 kunde Zethelius starta driften i sitt plåtvalsverk. År 1859 överlät Zethelius till sina söner Nyby samt de av honom inköpta bruken Surahammar och Lisjö. Adolf Zethelius avled år 1864 och hans fyra söner bildade 1872 aktiebolaget Nyby Bruk. Ledare för bruket blev äldste sonen Carl. Under senare delen av 1800-talet uppstod vissa svårigheter att avsätta brukets produkter, varför man vände sig till grosshandlare L. Linus Liberg, Stockholm, en mycket skicklig försäljare och erbjöd honom befattning som disponent vid Nyby Bruk. Han antog erbjudandet och började sin verksamhet med att bygga ett nytt plåtvalsverk. Året var 1885. År 1889 inköpte Liberg Holmen (se Holmens Gjuteri och Mek. verkstads arkiv) som på så sätt blev ett annex till Nyby Bruk. Torshälla kvarn, som tidigare förvärvats av Nyby Bruk, ombyggdes och 1895 byggdes ett medium- och finvalsverk, en martinugn och en spisfabrik. Vidare framdrogs en järnväg till bruket. År 1914 byggdes ytterligare en martinugn och en spisfabrik. I maj 1918 överlät L.L. Liberg sina aktier i Nyby Bruk till sonen Gunnar, som samtidigt inköpte alla övriga aktier i bolaget, så att han blev ensam ägare av bruket. Gunnar Liberg började med att bygga om dammar och vattenverk. Järnverket var mycket nerslitet, men planer på ombyggnad och elektrifiering fick anstå till 1932 av brist på köpkraft. Under åren 1932-45 byggdes en kraftstation vid Nyby och en vid kvarnfallet i Torshälla. Dessutom uppfördes kalldragningsverk, kallvalsverk och galvaniseringsverk. Stångjärnsvalsverket ombyggdes och elektrifierades, nytt plåtvalsverk anlades och vidare ombyggdes Holmens verkstad och Torshälla kvarn År 1944 avled Gunnar Liberg och året efter övergick aktiemajoriteten till Bröderna Edstrand AB i Malmö, som under ledning av disponent Georg Pagels helt omdanade bruket. Efter krigsåren inriktades produktionen på rostfritt stål och år 1952 låg Nyby först i Sverige med sin tillverkning av sömlösa rör. Tio år senare, 1962, förvärvade Grängesbergsbolaget 50 % av företaget för att tre år senare inneha aktiemajoriteten i Nyby. Grängesepoken hade påbörjats. Gränges hade två stålverk, ett i Oxelösund och ett i Nyby. Tillsammans med bergslagsgruvorna och TGOJ samordnades dessa till verksamhetsgrenen Gränges Stål. Produktionen i Nyby var inriktad på rostfritt stål, huvudsakligen i form av rör och plåt. I brukets elektrostålverk smältes rostfritt stålskrot om tillsammans med en del tillsatser. År 1970 blev Nyby helt "rostfritt". Året efter skedde en namnändring till Gränges Stål Nyby Bruks AB och år 1974 övergick man till enbart Gränges Nyby AB. Företaget indelades också 1975 i olika divisioner, stål rör och manufaktur. Svensk stålindustri hade en stor fördel av att vara intakt efter andra världskriget men i mitten av 1970-talet inträffade stålkrisen. Stora omstruktureringar blev följden. Inom området rostfritt stål fanns vid denna tidpunkt Avesta Jernverks AB, Uddeholms AB, Gränges-Nyby AB, Fagersta AB och Sandvik AB. Uddeholms rostfria verksamhet slogs samman med Gränges-Nyby och bildade Nyby Uddeholm AB 1979. Samma år övertogs också Degerfors Järnverk av företaget. Nyby Uddeholm AB ägdes till 90 % av Uddeholm AB. En överenskommelse 1984 mellan Nyby Uddeholm, Avesta Jernverks AB, Fagersta och Sandvik innebar att Avesta förvärvade Nyby Uddeholm och den rostfria verksamheten inom Fagersta. Ur sammanslagningen bildades det rostfria stålbolaget Avesta AB. Se vidare historik i Avesta AB:s arkivförteckning. Litteratur: Elias Hermelin, Nyby Bruk - tillkomst och tidigare utveckling, ingår i Eskilstuna Muséer 1974-1975. Ivar Schnell, Torshälla 650 år, ingår i Sörmlandsbygden 1967. Göran Smith, Gränges - Porträtt av ett företag, 1971. Arkivet: De första arkivhandlingarna avlämnades i april 1980, dels från Grängeskoncernens f d centralarkiv i Grängesberg och dels från Herrgården, tillhörigt Nyby Uddeholm AB. Arkivet förtecknades i september 1980 av arkivassistent Harry Oskarsson (det visade sig under finordningsarbetet att många serier hade stora luckor). Den äldre förteckningen byggdes på under år 1997 av personal på Företagsarkivet. Ny förteckning upprättades över Nyby Uddeholm AB fr o m 1979. Hänvisningar har gjorts i vissa fall där det varit svårt att passa in serier. Vissa volymer i huvudarkivet innehåller arkivmaterial från åren efter 1979 och alltså från Nyby Uddeholm. Dessa har fått ligga kvar tillsammans med äldre material eftersom det i regel rör sig om arkivhandlingar som hänger samman med varandra och det därför inte varit motiverat med en uppdelning. Under hösten 2003 har ytterligare arkivmaterial förtecknats hörande både till huvudarkivet och till Nyby Uddeholm AB. En ny förteckning har upprättats från 1984 då Avesta trädde in i bilden. Överex av broschyrer och tidningar, kopior av originalhandlingar, diverse fakturakopior, externa offerthandlingar med broschyrer samt avtal för kontorsutrustning har rensats bort. A R K I V B I L D A R E Nyby Bruks AB, Huvudarkivet (i Nyby Bruk) Nyby Bruks AB, Holmens Gjuteri och Mekaniska Verkstads arkiv Nyby Bruks AB, Lyckeåborgs Bruks arkiv Nyby Bruks AB, Surahammars och Lisjö bruksintressenters i Stockholms arkiv AB Nyby Metallverks i Nyby Bruk arkiv Nyby Metallverks markenterirörelse i Nyby Bruk arkiv Samlingslokalen Gipperts, Nyby Bruk Nyby Bruks AB, Nyby Uddeholm AB Avesta AB Tillsammans med Nyby Bruk AB:s arkiv följde också följande övriga arkivbildares papper: Ingelsons & Matthisens Mekaniska Verkstad i Torshälla arkiv Brukspatron och grosshandlare L. Linus Lidberg i Nyby Bruk och Stockholms arkiv Bruksägare Gunnar Liberg i Nyby Bruk arkiv Hovrättsrådet O. A. Monthelius papper

Placering

1324

Länkar

Det finns inga länkar