Arkivbildare: EGNAHEMSFÖRENINGEN ARBETAREN U.P.A.

Grunduppgifter

EGNAHEMSFÖRENINGEN ARBETAREN U.P.A.
23
ESKILSTUNA
  • 048400000 Eskilstuna kommun
HISTORIK ÖVER VALHALLA VID EGNAHEMSFÖRENINGEN "ARBETAREN" U.P.A. 40-ÅRSJUBILEUM. 1897. Annandag påsk den 19 april 1897 hade några personer, som kallade sig "De husvillas kommitté", sammankallats till ett möte å E&V:s stora salong i Eskilstuna. Till mötet, som besöktes av något över 300 personer, voro genom annons inbjudna "alla arbetare", gifta och ogifta, som hylla den uppfattningen, att arbetarklassen bör så långt som möjligt kämpa sig fram till oberoende genom sammanslutning och anlitande av egna resurser och i byggnadsverksamhet se ett av medlen härtill. Efter en livlig diskussion uttala de sig mötet för att bilda ett byggnadsaktiebolag och en kommitté tillsattes för att till den 15 nästkommande maj ha uppgjort ett förslag till bolagsordning och företaga teckning av intressenter. I kommittén invaldes följande personer: faktor G. Österberg, skomakare A.L. Lindhagen, handlandenC. Hedqvist, handelsföreståndaren G.V. Dahl och filhuggaren P.E Eriksson, med stenhuggaren N.J. Larsson, fabriksidkaren C.J. Fall och målaren P.J. Händel som ersättare. Något nytt sammanträde blev ej av förrän den 29 aug. då hr Österberg och Dahl voro de enda kvarvarande av den urspungliga kommittén. Icke mindre än tvenne skilda meningar hade uppstått varför kommittén splittrades och endast Österberg och Dahl företräde de ursprungliga principerna för bildandet av byggnadsaktiebolaget. Den 26 sept. fattades slutligen beslut om att bilda "AB Arbetaren" och den 21 nov. 1897 hölls dess första bolagsstämma varvid följande styrelse valdes: Ordf. Gust. Österberg Sekr. Axel Larsson Kassör E.A Larsson övriga ledamöten voro: Aug. Holmgren, S.A.Svensson, A. Johansson, Aug. Bolin, C.O.Pettersson och Edv. Larsson. Revisorer: Johan Mellin, K. Andersson och K.G. Winblad. 1898. Till bolagsstämma den 28 jan. 1898 hade styrelsen undesökt möjligheterna att förvärva byggnadsmark inom själva staden, men då byggnadsstadgan föreskrev att här endast fick byggas stenhus, vilket med de dyrbara grundläggningskostnaderna och höga tomtpriserna, ansåg styrelsen att bolaget ej skulle gå i land med. Styrelsen hade även hört sig för i de av stadens närhet liggande områdena Nyfors och Tunafors, men de avråde även från dessa områden då de på grund av dålig botten voro olämpliga för bebyggelse, I stället förslog styrelsen att bolaget måtte förvärva något jordområde i stadens närhet och hade erhållit anbud å flera sådana områden, med hade efter noggrann prövning beslutat föreslå bolagsstämman att inköpa ett jordområde , som ligger på Ärsta och Vallby byars område och omfattar en areal av 17 tunnland. Det är beläget mellan stora landsvägen till Torshälla och Eskilstunaån på ett avstånd av 15 min. räknat från slutet av Storgatan vid Munktells. Förutom den utomordentliga fördelen att hava en icke obetydlig stranddrätt medgiver området, sedan gator och öppna platser frånräknats, en tomtplan av icke mindre än 60 stora tomter, varpå kunna uppföras ett så stort antal hus att samtliga bolagets nuvarande aktieägare med tiden där kunde slå ned sina bopålar. forts 1898; Priset för detta område är 22.000 kr. Styrelsen anser att man inte behöver vara stor räknemästare för att inse att bolaget här kan göra en avsevärd förtjänst på tomtförsäljning, om så skulle beslutas. Men vad som framförallt kan vinnas på ifrågavarande områdes inköpande det är, att bolaget för en obetydlig summa kan förvärva en mängd tomter, vilkas ägande möjliggör för bolaget att behärska byggnadstillgången i trakten, samt reglera bostadspriser. Två för arbetarklassen ytterst viktiga faktorer ernås sålunda härmed. Betr. frågan om kostnaden för husuppförande samt husets storlek kan styrelsen nu endast nämna att ett hus rymmande 8 familjer med ett rum och kök för vardera samt källare, brygghus och uthus belöper sig utom tomt till ungefär 12 500 kr. Ifrågavarande hus skulle uppföras i två våningar. Det bleve sålunda blott tvennefamiljer i varje förstuga och hela gårdens befolkning inskränkte sig til i genomsnitt 30 personer , barnen inräknade. Styrelsen fick i uppdrag att inköpa ifrågavarande jordområde.Bolaget får dock icke vind i seglen och inbetalningen av tecknade andelar går trögt. I styrelseberättelsen för 1898 omtalas att ingen tomt är såld och bolaget har ej kunnat bygga något hus på grund av affärslivets betryck, vilket berodde på de högt uppdrivna bankräntorna.. 1900. År 1900 såldes den första tomten till Trädgårdsmästare Axel Ljungdahl för 999:32 Kr.. Denna tomt var nuvarande Noten 4. Strax blir styrelsen lite piggare och säger i sin årsberättelse att många anbud på tomter finnas, varför affärerna säkert komma igång, bara tiderna blir bättre. 1902. Årsberättelsen för år 1902 är synnerligen kortfattad och rapporterar att f.n. finns ringa utsikter att vare sig sälja tomter eller attt uppföra några hus. Österberg har avgått ur styrelsen och A. Larsson är ordförande, i övrigt består styrelsen av C. Aug. Larsson, Aug. Holmgren, Karl Andersson, A. Johansson, A.L. Woungereckt och N.J. Johansson. 1903. I årsberättelsen för år 1903 omtalar styrelsen att de haft preliminärt avtal med styrelsen för Folkets Hus om försäljning av 4 st. tomter till dess tilltänkta lotter. Det var meningen att dessa tomter skulle bebyggas för att sedan utlottas, och en betydlig ljusning hade då inträtt i bolagets ställning. Folkets Hus ansökan om lotteri blev avslagen. Trots att en extra bolagsstämma under året hade beslutat att sänka tomtpriset från 7 öre till 5 öre pr kv. fot, hade inga tomter under året kunna säljas. 1904. Till ord. bolagsstämma den 9 april 1904 hade från två aktieägare J.W. Björnsson och A Backman inkommit ett förslag, som hade följande ingress: "Då vi nu hotas av att få se bolagets område på exekutiv auktion med alldeles givet resultat, att alla aktieägare förlora hela sin insats, få undertecknade föreslå att bolagsstämman måtte besluta, att de aktieägare, som därtill äro villiga må få övertaga jord av bolaget på följande villkor." Forts 1904; Man förstår att det ligger mycket oro bakom denna skrivelse. Av de c:a 300 aktieägare voro de flesta i små omständigheter och förlusten av de insatta pengarna skulle för dem säkerligen bli ett hårt slag. Efter beslut av stämman i enlighet med dessa motionärers förslag kommer försäljningen av tomter igång och tomterna få en strykande åtgång. Styrelsen hade under år 1904 full sysselsättning att upprätta köpekontrakt på tomter, samt taga ställning om tomtägarnas borgensmän skulle godkännas eller ej. Av de först sålda tomterna kunna nämnas: Knut Hellberg . Noten 6 K.V Ekman, Noten 7 Aug. Svensson, Nyponet 1 J.A. Hedin, Nyponet 11 C.A. Ullberg, Narcissen 19. 1905. Dessutom skulle styrelsen godkänna ritningarna för alla hus som skall byggas på området. Bl.a. inlämnade C.J. Lundkvist den 19 juli 1905 ritning till en byggnad å hans tomt avsedd att inrymma handelslägenhet. Karl Fredriksson hade i stället för ritning inlämnat en modell till det hus han ämnade bygga på tomten Norrskenet 13. Styrelsen ansåg dock förslaget i högsta grad missprydande för samhället och dessutom skulle det vara omöjligt att få någon brandförsäkring på huset och förhöja brandförsäkringspremierna för alla omkringboende. Under året avtalade styrelsen med arrendatorn av Kungsladugården om att få anlägga en väg över stadens mark fram till samhället och fick därför till Hising betala en årlig hyra av 30 kr. Då det ibland hände att det kördes på vägen trots att det var töväder lät föreningen uppsätta järnskodda pålar vid ämndan av vägen och en bom med lås som kunde låsas när styrelsen ansåg väglaget olämpligt. H.A Edling hade hand om nyckeln. Byggnadsverksamheten hade nu kommit igång på Valhalla och de första husen som blevo färdigbyggda var Noten 5 och Nyponet 9. Av protokollen framgår att det största problemet vid denna period var vägproblemen, tomtägarna beklager sig att vägarna äro oframkomliga och styrelsen låter köra grus, sten och slagg,och anlägger broar över diken, som synes finns en mångfald av. Den 22 dec. 1905 rapporterar styrelsen till bolagstämman, att alla tomter äro sålda och då Byggn. och tomt- A/B "Arbetaren" ej har några fler uppgifter att fylla, beslutades enhälligt att upplösa bolaget. En av rena och ideella tankar buren ide hade stupat i kampen mot kapitalet. Arbetarrörelsen befann sig i sina genombrottsår och tiden var ej mogen för dylika företag. Man kan dock påstå att detta varit en föregångare till våra dagars HSB. Ett gott hade dock blivit resultatet. Ett egnahemsställe, som efter dåtida förhållanden säkert var något enastående hade vuxit fram. forts 1905 Den 25 jan. 1905 bildades "Egnahemsföreningen Arbetaren utan personlig ansvarighet", som en sammanslutning av tomtägarna på Valhalla. Föreningen har till ändamål att åt medlemmarna anskaffa byggnadsmaterial och andra förnödenheter, att befrämja odling och plantering vid medlemmarnas egna hem, att vidtaga gemensamma åtgärder för dränering, att anskaffa större brandredskap samt att på annat därför jämförligt sätt främja medlemmarnas intressen. Föreningens första styrelse voro: faktoriarbetaren C.L Johansson ordförande mask. arb. C.A Johansson vice ordförande träarb. E.A Karlsson kassör redaktionsekt. Knut Hellberg sekreterare härdaren A.H Dahl vice sekreterare Emil Gustafsson och H. Holmström revisorer Förslag till stadgar godkändes på mötet och blevo sedemera efter en del ändringar inregistrerade. Dessa stadgar gälla än idag, med undantag av mindre ändringar, som vidtagits under årens lopp. Under år 1905 skänkte A/B Arbetaren till Egnahemsföreningen Arbetaren med full äganderätt parken vid ån, gatumarken i samhället och den gemensamma tomten. 1906. Årsmötet uppdrog åt styrelsen att till vederbörande myndighet påvisa behovet av ett skolhus i samhället. Även att ordna med en klappbrygga vid ån, samt att anskaffa en gemensam sotare. Under året bildades i Valhalla en konsumtionsförening. Den framställde en begäran att få arrendera föreningstomten och där uppföra en mindre byggnad. Denna begäran beviljades av föreningen och ett kontrakt upprättades, som bl.a. innehöll att hyran skulle vara 5 Kr. pr år, att på tomten skulle få uppföras en mindre byggnad inrymmande affär och magasin. Konsumtionsföreningen skulle ordna med tomtens uppodling och anlägga en väg i gränslinjen. Den 20 juli godkände styrelsen ett kontrakt med handl. C.J. Lundkvist, där han arrenderar den mellan landsvägen och hr. Lundkvists tomt befintliga öppna platsen. Kontraktet innehöll bl.a. följande, att arrendet utgör 3 Kr. pr år och att ingen servering av rusdrycker får förekomma på platsen. Den 7 nov. sammankallas tomtägarna i Valhalla och meddelas att den av A/B Arbetaren anlagda vägen från Ekbacken till Valhalla nu ick längre torde kunna användas, då en del av densamma tagits i anspråk för den nya slakthusanläggningen. Efter en livlig diskussion beslöts att till staden ingå med ansökan att den nyanlagda körvägen förbi Munktells och A/B Kalksandstegel, fram till pumpstation framdrages till Karpbäcken, varefter föreningen skulle bekosta en bro och fortsätta vägen vid sidan av parken fram till Valhalla. Denna ansökan blev avslagen av Drätselkammaren. Under tiden hade dock vägen av staden iordningställts. Stadsingeniören hade gjort detta utan att höra Drätselkammarens mening. forts 1906 Valhalla satte då igång med sitt vägbygge. Cirka 300 lass fylllning åtgick och kostnaderna för vägen och bron belöpte sig till 5:85 pr tomtägare i Valhalla, då inräknade även de som stodo utanför föreningen. 1907. Den 20 jan. inkom ägaren av Strömsborg, Augarius Holmberg med en begäran att han finge anlägga en körväg genom parkens nedre del. Styrelsen beviljade detta med följande villkor: 1./ att han själv bekostade vägen. 2./ att han för nyttjanderätt för marken erlade 50 Kr. i ett för allt samt 3./ att han förband sig att låta innevånarna å Närjeholme nyttja vägen och upplåta väg för dem genom sin tomt. Holmberg kunde dock ej gå med på detta senare, varför frågan förföll. Årsmötet hölls i templarlokalen den 29 april. På förslag av C.G Engström beslutades att förelägga tomtägarna på mittengatan, som ännu ej nöjaktigt iordningställt sina gatudelar, att senast den 15 juli göra detta. Styrelsen uppdelade föreningsmedlemmarna mellan sig och besökte dem och uppmanade dem att inbetala sina avgifter till föreningen. 1908. E.A. Karlsson fick bärga gräset och vassen i parken för ett pris av 6 Kr. En eldsvåda inträffar under året i samhället, C.J. Forsbergs villa å Narcissen 21 har brunnit ned. Brandväsendet blir nu aktuellt och efter hemställan kommer ett erbjudande från brandchefen att en brandspruta kan ställas till Valhallas disposition, om föreningen åtar sig att bygga lämpligt hus för densamma. Hr. Leon Engström yrkar hos styrelsen på att Karpbäcken bör rensas upp. 1909. Den nya brandsprutan skall placeras hos trädgårdsmästare Larsson tillvidare. En medlem fick skarp anmärkning på att han har stjälpt latrin i Karpbäcken och stämplades det som en skam för hela samhället. Sjödin och Dahl erhålla uppdrag att försöka få postfrågan ordnad. Slåttern i parken fick E.A. Karlsson taga till ett pris av 3 Kr. Ordförande och kassören fick i uppdrag att indriva resterande avgifter. 1910. Valhalla inkorporeras med staden. Medlemsantalet är nu 32, men 15 fastighetsägare stå ännu utanför föreningen. Styrelsen fick i uppdrag att begära hos staden att 12 st. gatlyktor skulle uppsättas i Valhalla. forts 1910 Klappbryggan behöver repareras, 1:35 Kr. torde utdebiteras på varje tomtägare härför. Fastighetsägarna vid Liljedahl och Strömsborg hade ännu inte betalt något till den nya vägen vid parken, varför ett extra sammanträde beslöt att en kommitté skulle besöka dem och begära att 5:85 pr tomt skulle inbetalas inom 14 dagar, eljest skulle föreningen med ett staket avstänga sina gator för dem. Tomtägarna kommo också inom denna tid till styrelsen och ville erlägga beloppet, men dessa togo ej emot pengarna med mindre än att tomtägarna underskrevo en förbindelse att även i framtiden betala lika som föreningens medlemmar, för gatornas underhåll. Tomtägarna vägrade, varför staketet sattes upp. Men en mörk natt försvann det och läget var likadant. 1911. Årsmötet blev mycket stormigt med anledning av bråket med fastighetsägarna utom Valhalla. Revisorerna gjorde anmärkning mot styrelsen och ansåg att de handlat egenmäktigt och många instämde med dem. Andra frågade hur länge skall vi behöva krypa för dessa herrar. Styrelsen fick slutligen ansvarsfrihet, men samtliga styrelseledamöter avgick. Den nya styrelsen träffade emellertid uppgörelse med de försumlige och fingo pengarna och även förbindelse underskriven. Herr Engström ansåg att Valhalla behövde ett badhus. Staden meddelar att renhållningsstadgan för staden skall tillämpas för Valhalla. Möjlighet att få vattenledning till Valhalla diskuterades. 1912. Styrelsen föreslår att föreningen skall skänka gator och öppna platser till staden för att därigenom nedbrigna kostnaderna för gatunderhåll. Valhalla får elektrisk gatubelysning, 8 st. lampor i samhället och 2 på vägen dit. 1913. Trottoarer anlades under året av tomtägarna. En gångväg iordningställdes från Valhalla till Ekbacken och hemställdes till staden om, att ett par lyktor måste uppsättas efter densamma, villket avslogs. Gemensam grusning av gator. 1914. Hr. C.J. Lundkvists arrende uppsades. 1915. Föreningen hemställer till staden att få elektrisk kabel dragen till Valhalla, så att fastighetsäg. kunna elektrifiera sina fastigheter.Ordf. hr E.L. Engström inlämnade en skriftlig avsägelse av ledamotskapet i styrelsen, som dock icke beviljades. 1916. Staden avböjde gåvan av gatorna och de öppna platserna. 1917. Parken uppodlades. 1918. Begäres att Karpbäcken skulle upprensas. Konsumtionsföreningen upphörde och Allard fick arrendera en del av föreningstomten för 18 Kr. pr år. Den andra delen arrenderade Thyselius för 12 Kr. 1919. Kartan över Valhalla hade förkommit och ordf. Hr Behm fick i uppdrag att leta rätt på den. Fastighetsägarna vid Schröderstiernas väg ansöka att få namnet på gatan ändrat. 1920. Föreningen begärde av staden att få belysning å lilla vägen men fick avslag. Stadens övertagande av gator och öppna platser har under året blivit löst och lagfaret. Vattenledningsfrågan har behandlats men då staden begär 51:30 Kr. pr rum, förutom inredningskostnader kunde fastighetsägarna ej antag detta. Ledningen till Valhalla skulle kosta 148.000 Kr. 1921. En obligatorisk besprutning av fruktträden försöktes under året. Komposthögarna i parken skall borttagas och inget mer skräp får läggas där. Vattenledningsfrågan hänsöktes till styrelsen för vidare utredning. 1922. Föreningen begärde att få 3 gatlyktor på lilla vägen. Häck skulle planteras vid föreningstomten. En kommité skall försöka få parken förskönad. En begäran skall göras om bäckens upprensning. 1923. Vattenledningsfrågan har under året lösts och Valhalla har fått vatten och avlopp i sina fastigheter. Ett försök att med medlemmarnas hjälp snygga upp i parken, iordningställa gångar och planteringar, misslyckades på grund av ringa intresse. Parken uthyrdes därför till trädgårdsmästare Blomkvist för 50 Kr. pr år. Thyselius och Allard anse att de få betala för mycket i arrende för föreningstomten, varför avgiften sänktes från 30 Kr. till 11 Kr. pr år. Styrelsen har deltagit i ett möte med Västermalms fastighetsägarförening och diskuterat sotningsförhållanden. 1924. Spruthuset flyttas till föreningstomten. 3 lampor uppsattes på lilla vägen. Beslöts att avskriva gamla skulder. Bäckens upprensning begäres. Klappbryggan blev reparerad. Busstrafiken börjar till Valhalla. 1925. Styrelsen hade mycket arbete med att få medlemmarna att iordningsställa sina gator, som voro i dåligt skick efter vattenindragningen. 1926. Styrelsen föreslog, att föreningens andel i soldattorpet skulle säljas för 75 Kr. Enighet uppnåddes icke, varför förslaget förföll. Vattenkörarna på Schröderstiernas väg uppmanas att deltaga i vägunderhållet. 1927. På styrelsens förslag ordnas gatuunderhållet i Valhalla kollektivt med lika avgifter för alla tomtägare. Uppdrogs åt styrelsen att iordningställa föreningstomten till lekplats. Föreningen begär att spruthuset repareras och uppsnyggas. Föreningen beslöt en årsavgift av 1 Kr. 1928. Soldaten Fors framställde en begäran att få köpa Valhallas del i soldattorpet för 200 Kr. Ekengren får hyra föreningstomten för 12 Kr. pr år. 4 Kr. pr medlem utdebiteras på varje medlem för gemensamt gatunderhåll. Styrelsen beslutar att upptaga klappbryggan och riva den. 1929. Årsmötet blev mycket dramatiskt. Revisorerna tillstyrkte ej ansvarsfrihet för styrelsen, på grund av dess åtgärd, att riva klappbryggan. Diskussionens vågor gingo höga. Fräna repliker mellan styrelsen och revisorerna växlades. Till slut godkände årsmötet ansvarsfrihet för styrelsen. Mot beslutet reserverade sig Hedin. Föreningen upplägger en dräneringsfond i enlighet med gåvobrevets bestämmelser. Föreningen försöker få förbud mot cykelåkning på lilla vägen. 1930. Under året har en av styrelsens medlemmar C.G. Norrman avlidit. Föreningen ändrar sina stadgar, så att insatsen sänkes från 25 till 10 Kr. pr tomt. Efter framställning uppsättes ytterligare en gatlykta på Valhallagatan. Föreningen begär hos Drätselkammaren, att utfallsdiket vid Schröderstiernas väg igenlägges med kulvert. Framställningen avslås. Valhalla får en ny bekvämlighet, nämligen gas. 1931. Fastighetsägarna på norra sidan av Vallbygatan hemställde om inträde i föreningen. Framställningen avlogs under hänvisning till stadgarna. Föreningen får ett förslag från staden för iordningställande av gatorna i Valhalla. Totalkostnaden är 58.000 Kr. men någon uppgift om hur mycket som faller på varje fastighet finnes icke. 7 st. dagvattenbrunnar anlades i Valhallagatan. 1932. Soldattorpet är sålt. Valhallas del blir 300 Kr, som tillföres föreningens kassa. En kollektiv ansvarsförsäkring tecknas av föreningen. Två dagvattenbrunnar har anlagts i Noregatan och två i Gustafsvägen för en kostnad av 230 Kr. Fastighetsägarna vid Vallbygatan protesterade mot att ej de nya fastighetsägarna på andra sidan gatan iordningställde sin gator. 1933. Föreningen diskuterar mycket sina gatuproblem. Ett förslag uppkommer, att uttaga stämning på staden med krav att staden är skyldig att kostnadsfritt iordningställa gatorna. Dettta avråddes dock ifrån, av borgmästare Rosander. 1934. Föreningen överklagar hos Länstyrelsen stadsfullmäktiges beslut, om den nya renhållningsstadgan. Styrelsen hemställer förgäves att få bäcken upprensad. 1935. Den under flera år tillämpade samtidiga grusningen har under året rönt mindre intresse. Erik Johansson avgår ur styrelsen på grund av flyttning från Valhalla. Han hade tillhört styrelsen i 10 år utan avbrott. 1936. Föreningen hemställer om en telefonkiosk i Valhalla, vilket blir avslaget. Klagomål framfördes till årsmötet, att någon hade sandat trottoaren med aska. 1937. Två årsmöten måste hållas detta år. Till det första infann sig endast två medlemmar, varför mötet ej kunde hållas. Styrelsen ingår med förnyad ansökan om telefonkiosk. 1938. Föreningen begär att staden bekostar iordningställandet av föreningstomten till lekplats, vilket blir avslaget. Styrelsen arrenderar då ut den för 20 Kr. pr år. 1939. Staden framställer en begäran att få uppföra en transformator i parken, vilket beviljas. Föreningen hemställer till staden att hyvla de gator som trafikeras av bussen. 1940. Postmästaren uppvaktas och anhålles om bättre postgång till Valhalla. Då flera av de nya fastighetsägarna å norra sidan om Valhalla uttalat önskemål att gå in i föreningen och de nuvarande stadgarna förhindra detta, föreslår föreningen att de bilda en egen förening och skulle en framtida smmanslagning kunna tänkas vara möjlig. 1941. Föreningen bekostar snöplogning av lilla vägen. Föreningen tecknar 100 Kr. i försvarslånet. 1942. Föreningen anordnar ett kollektivt potatisland. 1943. Bäcken har efter flera års påstötningar blivit ordentligt upprensad. _________________________

Placering

7

Länkar

Det finns inga länkar