Arkivbildare: ESKILSTUNA JERNMANUFAKTUR AB (JERNBOLAGET) HUVUDARKIVET

Grunduppgifter

ESKILSTUNA JERNMANUFAKTUR AB (JERNBOLAGET) HUVUDARKIVET
Se historik.
179
1868 - 1973
ESKILSTUNA
  • 048400000 Eskilstuna kommun
I N L E D N I N G Eskilstuna Jernmanufaktur Aktiebolags historia hänger nära samman med dels Tunafors bruks öden, dels direktörerna Christopher Zetterbergs och Johan Svengrens verksamhet. I det följande har därför några data om detta bruk och dessa män tecknats ner innan uppgifter lämnas om Jernbolaget. 1. TUNAFORS STAD OCH BRUK Redan på 1500-talet insåg man värdet av fallen vid Tunafors för att bygga hamrar och annat för åstadkommande av gott smide. Redan 1570 synes en bruksdrift ha kommit i gång. Verksamheten omhuldades av hertig Karl, sedermera kung Karl IX. I början av 1600-talet hade planerna avancerat långt på att här grundlägga en stad. En Tunafors stad omtalas i handlingar från 1600-talets första hälft, men några stadsprivilegier har troligen inte utfärdats. År 1622 arrenderade Thomas Blommert och Henrik Lohe Tunafors stångjärnssmedjor. Sjutton år senare var Henrik Lohe innehavare av samtliga tre hammarsmedjor vid Tunafors, medan kronan hade två knipphammare, en såg och en mjölkvarn. Verksamheten fick ett stort uppsving under Lohe-ättens medlemmars ledning. Tunafors bruk upplevde en svår tid under ofärdsåren på Karl XII:s tid. Slutet blev att det år 1719 slogs samman med Carl Gustafs stads bruk under Daniel Lagersparres ledning. Motgångarna fortsatte. År 1725 drogs bruken in till kronan. De överlämnades någon tid därefter till den polska grevinnan Anna Woynarowska som dellikvid för den stora skuld, som staten hade åsamkats till kosackhetmannen Mazeppa i Ukraina, genom Karl XII:s ryska fälttåg. Redan 1739 sålde hon emmellertid Carl Gustafs stads bruk till Fredrik Rothof. Tio år senare försålde hon Tunafors bruk till Johan Halenius. Efter hans död 1781 övergick bruket till brukspatron Casper Nettelbladt. Denne innehade bruket endast till 1785, då det kom i händerna på Lars Philip Halenius. Efter Lars Philips död 1805 sköttes bruket av hans änka Brita Katarina tillsammans med sonen Johan Philip samt övergick efter dessas död 1844, till dottern Sofia Maria, gift med assessor Georg Noréus. Assessor Noréus avled 1847. Bruket ärvdes då av hans son Anders Viktor Noreus. A V Noréus var den siste innehavaren av Tunafors bruk, innan det år 1873 inköptes av Eskilstuna Jernmanufaktur AB. Underhandlingar mellan parterna hade inletts i början av detta år. Beslut om köpet fattades vid bolagsstämman den 20 mars. Köpeskillingen utgjorde 160.000 rdr rmt (riksdaler riksmynt) och tillträdet skedde den 1 juli. 2. DIREKTÖR CHRISTOPHER ZETTERBERG Direktör Christopher Zetterberg föddes den 24 oktober 1775 i Sättra rote, Riala för- samling i Roslagen som son till bonden Jan Ersson och hans hustru Lena Andersdotter. (Namnet "Zetterberg" erinrar just om hemortens "Sättra".) - Han kom år 1792 till Eskisltuna fristad och antogs som lärling hos sliparemästare Anders Moberg. Gesällbrev utfärdades år 1796. I början av 1800-talet kom han i kontakt med den framstående damaschören Christian Johanssén och blev inhyses hos honom. Genom dennes för- medling sändes han på sidenfabrikören C J Schönherrs bekostnad på studieresa till Solingen, Remscheid m fl tyska orter för att bese klingsmidestillverkningen där. Vid sin hemkomst arrenderade han ett par sliphus, bl a ett vid Tunafors, och förvärvade en fastighet, gård nr 176, vari huvudfabrikationen sedermera bedrevs. Fram till år 1811 idkade Christopher Zetterberg smidesfabriksrörelse och drev sliperi. Sagda år vigdes han vid änkefrun Johanna Fredrika (Jeanette) Sandin, född Sundin, vilkens man hade ägnat sig åt diversehandel. Denna rörelse övertogs av Christopher, som erhöll handels- rättigheter år 1813. Järnhandelsrörelsen flyttades år 1827 till gården 148 (-150), som tidigare bebotts av nämnde Christian Johanssén och som nu förvärvats av Zetterberg. Förlagsrörelsen växte i storlek och betydenhet och pågick till hans död. Samtidigt bedrevs en omfattande fabriksrörelse, bestående av byggnadssmiden, verktyg, hänglås, gelbgjuteriarbeten, kättingar, fällknivar m.m. samt sablar och huggaren till staten. Zetterberg var dessutom mycket aktiv i det kommunala livet. Han erhöll hederstiteln "oeconomie directeur", var 1818 riksdagsman i borgarståndet och 1843 revisor i stadsverket. Vidare hugnades han av Karl XIV Johan med medaljen "Illis quorum". Christopher Zetterberg avled i Eskilstuna den 29 augusti 1852. Verksamheten övertogs av Johan Svengren. Den stora förmögenhet, som Zetterberg efterlämnade, förvaltades av hans änka och testamenterades vid hennes död den 19 oktober 1867 till allehanda personer och inrättningar. Hon har därmed gått till historien som Eskilstunas största donator genom tiderna. 3. DIREKTÖR JOHAN SVENGREN Johan Svengren föddes på Smedstorp i Berga församling, Skaraborgs län, den 4 november 1818 som son till bonden Sven Johansson och hans hustru Maria Jonsdotter. ("Svengren" kommer sålunda av fadersnamnet "Sven".) Genom den tidigare nämnde sidenfabrikören, numera kommerserådet, C J Schönherrs förmedling fick han anställning hos Christopher Zetterberg, vilken befattning han tillträdde i maj 1836. Två år senare blev Svengren föreståndare för Zetterbergs smideshandel, vilken post han behöll intill Zetterbergs död. Efter sistnämndes bortgång inleddes underhandlingar med sterbhusets utredningsman om Svengrens övertagande av Zetterbergs smideshandel, smidesfabrikation och fabriksinventarier. Förhandlingarna ledde till att Johan Svengren den 1 januari 1853 övertog alltsammans jämte gårdarna nr 148 och 176 för 72.640 rdr rmt. Fabrikspersonalen omfattade 57 personer. På grund av att Svengren ägde ett alltför litet driftkapital ombildades affären efter några år till ett aktiebolag. Vid denna tid uppgick den årliga smidestillverkningen till ett värde av c:a 50.000 rdr rmt och försäljningen av smiden till ungefär 220.000 rdr rmt. Med anledning av de vidsträkta sympatier Svengren ägde landet runt var aktiekapitalet snart fulltecknat, och på sådant sätt kom 1868 till stånd Eskilstuna Jernmanufaktur Aktiebolag med ett aktiekapital av 200.000 kronor. Detta bolag skulle enligt stiftelsurkunden "utöva fabriksrörelse för tillverkning av järn- och stålmanufaktur samt idka handel med smidesprodukter och rudimaterier för järnförädling". Den 24 mars 1868 höll det nybildade bolaget sin konstituerande bolagsstämma, valde interimsstyrelse och antog ett uppgjort förslag till bolagsordning. Verksamheten skulle om möjligt börja den 1 september samma år. Den 20 september överlämnades såväl smidesaffären som fabriksrörelsen jämte alla inventarier till bolaget. I Jernbolagets första styrelse satt handlanden Johan Svengren såsom verkställande direktör, vidare fabrikören Lars Fredrik Stålberg, rådmannen H Dahlberg, bank- kamreraren C A Ström, fabrikören C O Öberg med fabrikörerna Johan Walen och C E Stenman som suppleanter. Den 31 december 1878 nedlade Johan Svengren sin befattning som verkställande direktör men kvarstod i styrelsen intill sin död. Han innehade många uppdrag i samhället, var bl a: ledamot i styrelsen för Eskilstuna Nedre Kanalaktiebolag, (kassör 1855-1860) ledamot i stadens äldsta och första ordförande i Eskilstunas stadsfullmäktige, 1863-1866 Han avled i Eskilstuna den 22 februari 1905. 4. ESKILSTUNA JERNMANUFAKTUR AKTIEBOLAG (JERNBOLAGET) Ett stort antal företag har under hand införlivats med Jernbolaget, något som avspeglas i arkivförteckningen. Nedan följer ett urval årtal och händelser ur företagets historia: 1873 Tunafors Bruk och Fors hemman köps in av bruksägare A V Noréus för 160 000 Rdr. Åkerjorden vid Fors hemman utarrenderas till gårdsägaren Ture Olsson. 1874 Bolaget arrenderar sedan starten (?) sliphus, verkstäder och verken vid Tunafors. Markområdet väster om Eskilstunaån anses otillräckligt, varför styrelsen genom expropriation av mark tillhörande Tuna pastorsboställe ska försöka inköpa passande markområde. Bolaget får därefter mark väster om ån mellan lasarettstomten och Jernbolagets område och ger i gengäld åkerjord av Fors hemman till innehavaren av Tuna pastorsboställe; hovpredikanten J A Ullgren. 1875 Tvist mellan Jernbolaget och L F Ståhlberg rörande Ståhlbergs underlåtelse att täta kallmur i Ståhlforskanalen för att förhindra minskad vattenavförsel för Tunafors. 1876-1914 Se bolagsstämmo- och styrelseprotokoll 1915 Ståhlfors bordsknivfabrik inköps av L F Ståhlberg & Co 1921 Rosenfors fabrik inköps av B & O Liberg. 1927 Avdelningskontor i Stockholm (f d Firma Gust. Svensson) och Amsterdam öppnas. 1928 Bolaget är med och bildar företaget "The Swedish Anchor Works Co Ltd" i vilket man kommer att äga 10 aktier. 1929 Avdelningskontor öppnas i Göteborg. 1934 Bolagets avdelningskontor i Malmö, firma Rosengren & Riis, ombildas till aktiebolag. 1941 Malmö Järnmanufaktur AB`s "namn och lager" köps in för handelsrörelsens räkning. 1942 Fastighetsaktiebolaget Ringpilen bildas som dotterbolag till Jernbolaget. Det nya fastighetsbolaget äger den fastighet där Jernbolagets Stockholmskontor är beläget, och nybildningen har som huvuduppgift att tillgodose Stockholmskontorets framtida behov av större lokaler. 1943 Jernbolagets nybyggnation vid östra sidan av Eskilstunaån är färdig. Tillverkningen där har överflyttats från Jernbolaget till ett nytt aktiebolag: AB Nya Gångjärnsfabriken, där halva andelen ägs av Jernbolaget och den andra halvan av Aug. Stenman AB. Aktieinnehavet i "The Swedish Anchor Works AB" ökar från 10 till 96 st. 1944 Aktieinnehavet i AB Nya Gångjärnsfabriken överlåts till Aug. Stenman AB, de nya lokalerna öster om ån är nu lediga för Jernbolagets egen verksamhet. 1945 Om- och nybyggnationerna av Gjuteriet är slutförda. I f d AB Nya Gångjärnsfabrikens lokaler har under andra halvåret tillverkning av dörrstängare, vågar, hyvlar m m organiserats. Denna tillverkning skedde tidigare i fabriksbyggnaden vid Stålfors, där nu lokalerna byggts om till ritkontor, experimentavdelning, utställningslokal och lager. Fastigheten Vagnmakaren 5, som bolaget ägt sedan 1919, har sålts. Jernbolaget köper in en aktie i AB JIKO. 1946 Fastigheten Vestalen 4 säljs. Tunafors nr 130 köps in. 1947 Nyemission sker i Jernbolaget, för övertagande av samtliga aktier (4000 st) i Järnhandlarnas Inköpsorganisation AB JIKO. Antal aktie i "The Swedish Anchor Works AB" är nu uppe i 100 st. 1950 Bolaget flyttar sina kontors- och lagerlokaler från Kungsgatan, där verksamheten har bedrivits sedan bolaget bildades, till nya Centrallagerbyggnaden vid fabriksområdet. 1955 Aktier i AB Siro köps in och försäljs. 1957 Lager- och kontorsbyggnad i Göteborg färdigställs. Tillverkningen vid f d B & O Libergs Fabriks AB i Rosenfors flyttas till Tunafors, vars lokaler byggs om. 1960 Jernbolagets knivfabrik ("eggverktygsrörelse") säljs till E A Berg, (AB Bahco, Stockholm). 1961 Aktier i Järnvarugrossisternas Service AB köps in. 1963 Fr o m 1 juni överläts grossistverksamheten till det nybildade JärnKedjan AB, (senare Järnia Svenska AB). Grossiströrelserna i Malmö och Göteborg bedrivs fr o m samma datum helt och hållet av Rosengren & Riis AB i Malmö. Jernbolaget har nu följande dotterbolag: Rosengren & Riis AB, Malmö Malmö Jernmanufaktur AB Fastighets AB Ringpilen AB Jobby. Aktier och insatsbevis innehas i (förutom dotterbolagen) Eskilstuna Teater AB, Sveriges Utrikeshandels Kompensations AB, AB Järnhandelskredit samt att Rosengren & Riis AB innehar aktier i Järnvarugrossisternas Service AB. 1964 Dörrstängaretillverkningen upphör. 1965 Moderbolaget Eskilstuna Jernmanufaktur AB byter namn till Anchor Investment AB, som fr o m 1 jan 1966 endast bedriver förvaltningsrörelse. Kvarvarande rörelsegrenar överförs 31 dec 1965 till dotterbolaget AB JIKO, som då byter namn till Eskilstuna Jernmanufaktur AB, som då också tar över fastighetsinnehavet. Rosengren & Riis AB`s lager i Malmö och Göteborg säljs till Halmstads Järnvaru AB. 1966 Gjuterirörelsen vid Jernbolaget upphör helt 2 sept. Vapenagenturen inom bolaget försäljs den 1 nov. 1967 Efter ombyggnation hyrs gamla gjuterilokalerna ut. Rosengren & Riis AB avslutar sin avveckling av verksamheten. 1969 Jernbolagets materialavdelning säljs till AB Eskilstunamagasinet, som tidigare hyrt densamma. Eskilstuna Jernmanufaktur blir åter moderbolag och Anchor Investment AB upphör. 1970-1973 Eskilstuna Jernmanufaktur AB fungerar endast som fastighetsförvaltare. Den 22 november 1973 tar kommunfullmäktige i Eskilstuna beslutet att för två miljoner kronor förvärva samtliga aktier i Eskilstuna Jernmanufaktur AB. Jernbolaget kommer på detta sätt att fortsätta sin fastighetsförvaltande verksamhet som ett kommunalt bolag. (Arkivhandlingar från och med 1974 förvaras vid Stadsarkivet, Eskilstuna.) Verkställande direktörer i Eskilstuna Jernmanufaktur AB: Johan Svengren 1868-1879 A Ludvig Öhrström 1879-1888 G W Fahlstedt 1889-1909 Richard Hellgren 1909-1944 Arvid Reuterskiöld 1944-1956 Henry Haner 1956-1957 Nils Olsson 1957 B Z Löfgren 1957-1960 Gunnar Danielson 1960-1969 Gunnar Wickman 1969- ARKIVLEVERANS 1970 Arkivet omfattade år 1970 omkring 300 hyllmeter. Av dessa har cirka 200 hyllmeter avlämnats till stadsarkivet i Eskilstuna. Leveransen ägde rum den 4 juni 1970 under medverkan från bolagets sida av järnhandlare Gösta Lindström, platschef Nils Lindhe och kamrer fru Benita Liljeberg-Skau. Jernbolagets styrelse hade dessförinnan fattat beslut om överlämnadet och drätselkammaren hade givit tillstånd för stadsarkivet att mottaga arkivbeståndet. Kvar hos Jernbolaget efter leveransen var dels samtliga handlingar yngre än 1965 (ca 20 hyllmeter), dels följande serier, som kommer att utgallras genom bolagets försorg: Faktureringskopior 1961-1966 (30 hm), orderkopior spr år (9 hm), kvittenskopior 1960-1967 (1 hm), telefonkopior 1963-1966 (1 hm), kassaposter 1960 - 1965 (12 hm), korrespondens med leverantörer 1962-1965 (18 hm), reskontrablad spr år (1 hm), försäljningsjournaler spr år (13 hm), totalt 85 hyllmeter. På stadsarkivet har arkivbeståndet sorterats och förtecknats. En del handlingar har undantagits för utgallring år 1976, dvs tio år efter den yngsta utgallringsbara handlingen (se särskild lista i arkivförteckningen). De handlingar som för framtiden ska bevaras omfattar ca 105 hyllmeter eller 2 373 volymer. Beståndet inkluderar 331 volymer som den 27 april 1967 avlämnades från AB Bahco. ARKIVLEVERANS 2000 En kompletterande leverans skedde den 29 februari 2000 från ett äldre förvaringsutrymme vid Jernbolagets f d Centrallagerbyggnad, till Företagens Arkiv vid Munktellstorget i Eskilstuna. Leveransen bestod av ca 70 hyllmeter räkenskapshandlingar, korrespondens samt ämnesordnade handlingar m m från främst 1950-1960-talen, men även tidigare och senare material medföljde. Viss gallring av materialet har skett, där främst fakturakopior och följesedlar har utrensats. Vid förtecknandet av arkivmaterialet har även mindre leveranser från 1998 och 1999 medtagits, såsom övertagandet av ritskåp och div föremål (flagga, skyltar mm). ÖVRIGA ARKIV MED ANKNYTNING TILL JERNBOLAGET Som kompletteringar till de arkiv som redovisas i denna förteckning, kan nämnas följande arkivbestånd hos stadsarkivet i Eskilstuna: 1. Rinmansskolans arkiv: Direktör Christopher Zetterbergs papper: Fascikel 1. Handlingar rör. produktion och handel 1796-1839, u å. " 2. " " Zetterbergs förtroendeuppdrag 1811-1824, u å " 3. " " Zetterberg som godeman för ståletsaren Christian Johansséns dödsbo 1805-1813. " 4. " " Zetterberg som godeman för manufakturisten Anders Johansséns dödsbo 1814, 1822-1825. 2. Järn- och Metallarbetarefackföreningens avd 23 i Eskilstuna arkiv: Eskilstuna Jernmanufaktur AB:s (Jernbolagets) verkstadsklubbs arkiv (omspänner tiden 1900-1966) 3. Svenska Gjuteriarbetareförbundets avd 4 i Eskilstuna arkiv: Tunafors gjuterikklubbs arkiv (innehåller strödda handlingar från tiden 1915-1961) Vid Företagens Arkiv i Eskilstuna: 1. Tunafors fabriks sjuk- och begravningskassas arkiv (kassan fanns tiden 1878-1912) LITTERATUR Eskilstuna Jernmanufaktur-Aktiebolag - Eskilstuna. Särtryck ur "Sveriges Handel och Industri i Ord och Bild". Stockholm 1906. 12 sid. Magnus Brunskog, Till 150-årsminnet av Eskilstuna Fristads inrättande 1771, 16/4 1921. På uppdrag av Eskilstuna Fabriksförening. Eskilstuna 1921. 94 sid. Eskilstuna Jernmanufaktur Aktiebolag 1868-1943. Eskilstuna 1943. 90 sid. Årsredovisningar för Eskilstuna Jernmanufaktur AB 1925-1973. Eskilstuna Jernmanufaktur AB`s arkiv; huvudarkivet. Eskilstuna kommunfullmäktiges handlingar 1973. TILLVERKNING: Hushållsknivar och hushållsgafflar, slaktknivar, kockknivar,yrkesknivar, rakhyvelblad, saxar, byggnadssmiden, hydrauliska dörrstängare, fingjutgods, snickarverktyg, skridskor. Bror-Erik Ohlsson 1970 Lena Bohlander 2000

Placering

3075

Länkar

Det finns inga länkar