Arkivbildare: MUNKTELLS MEKANISKA VERKSTADS AB HUVUDARKIVET

Grunduppgifter

MUNKTELLS MEKANISKA VERKSTADS AB HUVUDARKIVET
Eskilstuna mekaniska verkstad Munktells mekaniska verkstads AB
306
1832 - 1932
ESKILSTUNA
  • 048400000 Eskilstuna kommun
INLEDNING År 1832 erhöll en ung verkmästare vid Myntverket i Stockholm, Johan Theofron Munktell, en uppmaning av dåvarande direktionen över Karl Gustafs stads gevärsfaktori och Eskilstuna fristad, "att därstädes anlägga en mekanisk verkstad för att bereda manufakturisterna möjlighet att erhålla ändamålsenliga redskap och verktyg för sina tillverkningar". Direktionen hade utverkat ett statsunderstöd av 200 rdr banko årligen i tre år, och det erbjöds nu den unge verkmästaren. Theofron Munktell slog till genast och i oktober samma år lämnade han Stockholm och etablerade Eskilstuna mekaniska verkstad i en förhyrd lokal vid Rademachergatan på tomten, där i dag brandstationen ligger. Det blev alltså denna mycket anspråkslösa anläggning som kom att utgöra grunden till Munktells mekaniska verkstad, som snart nog namnet ändrades till. Efter hand gjorde sig behovet av ett eget etablissement på egen grund allt mer gällande, och år 1837 erhöll Munktell några obyggda tomter norr om ån. Genom kungl. resolution fick han även rättighet till begagnande av vattenkraften. Två år senare stod såväl verkstäder som bostäder färdiga för inflyttning. Under åren 1832-1859 ledde direktör Munktell sitt företag ensam. Sistnämnda år upptog han till kompanjon sin son, fil dr Theofron Munktell jr och 1863 ingick på liknande villkor Munktells systerson, ingenjör Theofron Boberg, i firman. År 1879 överläts hela företaget på Munktells mekaniska verkstads AB. Liksom vid all äldre verkstadsindustri har tillverkningen vid Munktells varit särdeles varierande. Under den tidigaste perioden utfördes mekaniska vävstolar, kassakistor till Riksbanken, kupolen till Uppsala observatorium, varmvattensberedare till landets cellfängelser, lokomobiler, tröskverk, slåttermaskiner, kol- och vattenuppfordringsverk, mudderverk, vändskivor för järnvägar, maskiner för gevärs- och symaskinsfabriker, det första i Sverige tillverkade lokomotivet, "Förstlingen". Bland lokomotiv, som under Munktells tid utgick från verkstaden, väckte två lok för Kristinehamn-Sjöändans järnväg synnerlig uppmärksamhet. På grund av stor dragförmåga i förening med ringa vikt betraktades dessa maskiner av sakkunniga personer hart när som underverk. Så sakta började tillverkningen specialiseras. En del äldre artiklar ströks ur katalogerna och nya kom istället. Motortraktorer, motorvältar, väghyvlar, verktygsmaskiner - hejare, pressar och svarvar. I slutet av första världskriget, närmare bestämt år 1917 inköptes E W Beronius mek verkstads AB i Eskilstuna. Se dess arkiv. Det var meningen att detta bolag skulle drivas som ett självständigt företag, men så kom Munktells verkstad in i svårigheter 1919 och Beronius kom att helt införlivas med huvudfirman. Krisen 1919 fortsatte, och den 18 juli 1922 försattes bolaget i konkurs. Ett nytt bolag rekonstruerades året efter med namnet Munktells mekaniska verkstads nya AB. Ordet "nya" försvann dock efter någon tid. Året innan konkursen, alltså 1921, försålde Munktells en stor del av sina lokaler till Nydqvist & Holm AB i Trollhättan. Se dess, Eskilstunaverkens arkiv. Förhållandet som då uppstod framgår bäst av några rader ur ett brev från verkstadsklubben vid Munktells till kollegerna i Trollhättan avsänt i mars 1921: "Här vid vår verkstad har det blivit ett riktigt samelsurium igenom det att en del av vår verkstad fortfarande är Munktells men det stora hela heter Nydqvist & Holm. På möte den 22 september 1921 beslutades, att när nu förhållandena hade blivit som de var, skulle Nydqvist & Holm få en egen verkstadsklubb. Denna klubb verkade fram till den 22 januari 1925. Då förtäljer protokollsboken följande: "Enligt uppgifter från tidningarna meddelades att Nydqvist & Holm från och med morgondagen överlåtit verkstäderna till Munktells Bolag." Som framgår tydligt var kontakten med arbetarna vid denna tid ingen alls. År 1929 införlivades AB Avancemotor i Augustendal, Stockholm, med Munktells. Detta företag, som grundades 1898 av fabrikör J V Svensson, var då redan världsbekant för sina utmärkta motorer. Så kom året 1932 då J & C G Bolinders mekaniska verkstads AB i Stockholm gick samman med Munktells, men det är en annan historia. Källor: Särtryck ur seriehäftet nr 107 av Svenska industriella verk och anläggningar, protokoll och protokollshandlingar, konkurshandlingar, Nydqvist & Holms verkstadsklubbs i Eskilstuna protokoll och handlingar samt tidningsurklipp. Anm.: Arkivet omspänner perioden 1832-1932. Det avlämnades till stadsarkivet vid årskiftet 1979/80 och förtecknades där av arkivassistent Harry Oscarsson.

Placering

1

Länkar

Det finns inga länkar