Arkivbildare: SKOGSTORPS SÅGVERK AB

Grunduppgifter

SKOGSTORPS SÅGVERK AB
364
1907 - 2004
SKOGSTORP
  • 048400000 Eskilstuna kommun
I N L E D N I N G Kring 1900-talets början startade Skogstorps Sågverk sin verksamhet. År 1916 anskaffades de första ramarna till ångmaskindrift. Efter flera bränder företogs 1972-1974 omfattande modernisering. I Husby Rekarne Hembygdsförenings skrift "Skrifter från Hembygden" 1992:1 står bland annat följande sammanfattande historik att läsa om Skogstorps Sågverk: Skogstorps Sågverk är beläget på ett område med en lång sågverkstradition. Platsen där nuvarande sågverk är uppfört, valdes säkert år 1907 på grund av de goda transportmöjligheterna som fanns där vid den tiden, järnväg och vattenled. Omkring 1913 flyttade Friden Schenström till Eskilstuna. Han kom tidigt i kontakt med personer som hade intresse av att utveckla sågverket i Skogstorp. År 1916 bildades Skogstorps Sågverk AB, och Schenström blev dess disponent. Sågverket köpte skogsarealer och timmer i nära anslutning till Hjälmaren och Eskilstuna. Transporten av timret skedde med lokala åkare och ångbåtsbogsering. I efterhand kan konstateras att tidpunkten för sågverkets expansion var mycket lämplig och att stora vinster gjordes vid första världskrigets slut. Under disponent Schenströms tid utvecklades företaget i positiv riktning. Affärerna blev allt mer omfattande. De har under årens lopp sedan starten varit stora svängningar, men vinståren har alltid hjälpt upp förluståren. I princip all virkestransport utanför Eskilstunaområdet skedde med järnväg. Inte förrän i mitten av 60-talet var transporterna jämt fördelade mellan järnväg och lastbil. Idag (ca 1991) körs 90 % med lastbil. Företaget såldes till Sörmlands skogsägareförening strax efter Schenströms bortgång (1949). Den äldre styrelseformen med en disponent, samtidigt ägare och chef, ersattes av ett mer anonymt ägarskap, företrätt av en förvaltare, en tjänsteman. Sågverket har inte skilt sig från andra sågverk vad gäller det fysiskt ansträngande arbetet. Däremot har lagandan och kamratskapet varit ovanligt stort. Orsakerna är flera. Man har bott nära sågen och varandra. Många har varit släkt. Skogstorps Sågverk har varit utsatt för fyra eldsvådor. Dessa har varje gång möjliggjort en återuppbyggnad med mycket modern teknik. Från att ha varit en relativt liten arbetsplats med drygt 30 anställda, var man i början av 1990-talet 68 man. Som mest har sågverket sysselsatt 93 man, år 1977. I augusti 2004 lades verksamheten vid sågverket ned. Skogstorps sågverk ingick då i en större koncern, som under 1980- och 90-talet förändrades genom flera fusioner. Mälarskog och Mellanskog var två av de namn koncernen existerade under. Setra Group bildades 2003 genom samgående mellan Mellanskog Industri AB och Assi Domän Timber. Setra Group var också namnet på koncernen då beslutet om nedläggning av Skogstorps sågverk fattades. LITTERATUR Eliasson Elisabeth & Svensson Anni. Skogstorps Sågverk: en arbetsplats 1907-1992. Skrifter från Hembygden 1992:1 (46 sidor). TILLVERKNING: Sågade och hyvlade trävaror. ARKIVINFORMATION Leveranser Genom Gun Fröbergs bemedling avlämnades handlingar till stadsarkivet den 28 april 1992. De har ordnats och förtecknats s å av arkivassistent Ivar Stenberg. Ytterligare material har inlämnats den 23 februari 2001 av Olle Modin, Skogstorps Sågverk, 632 69 Skogstorp. Dessa handlingar har förtecknats av Gunni Henriksson i februari 2003. I samband med nedläggningen av sågverket i augusti 2004 inkom ett par större arkivleveranser till Företagsarkivet. Leveranserna arrangerades av Tommy Souminen, Skogstorps sågverk. Handlingarna förtecknades under hösten-vintern 2004 av Helena Karlsson. Arkivmaterialet Materialet i arkivet är relativt spritt till sin karaktär, både i fråga om innehåll och datering. Det faktum att Skogstorps sågverk varit del i en större koncern har givit återverkningar på materialet. Det medför att en del dokumentation inte går att finna hos denna arkivbildare. Om handlingarna fortfarande finns kvar är det istället hos själva koncernadministrationen de måste återsökas. En del material har alltså upprättats lokalt på sågverket medan annan dokumentation skötts på högre nivå i koncernen. Det gör att vissa arkivserier innehåller ett betydligt fylligare material än andra: A-serien saknar till exempel protokoll från bolagsstämma och styrelsemöten. Här finns emellertid andra typer av protokoll som i första hand rör den lokala verksamheten. Bland protokollen märks bland annat platschefernas mötesanteckningar, som finns från perioden 1984-2000 liksom protokoll från ledningsgrupper och företagsnämnd. En större serie med protokoll från möten mellan fackklubben och företagsledningen finns också, vari en hel del intressant information finns att hämta. Mestadels är det här frågan om nyare handlingar, från 1970-talet och framåt. En omfattande F-serie, med handlingar av skiftande art, tillhör också arkivet. Bland handlingarna i denna serie märks produktions-, personal-, miljö- och byggnationsmaterial. Nyare material överväger här. Tonvikten ligger på de senaste årtiondena. G-serien innehåller bland annat huvudböcker, kassaböcker och journalböcker. I denna serie ligger tyngdpunkten på äldre material, från tiden fram till 1950. I övrigt finns handlingar inom de flesta av de vanliga serierna. L-serien är exempelvis förhållandevis stor, på grund av den omfattande samling sågverksdokumentation som medföljde den sista arkivleveransen. I fråga om dateringen av materialet finns luckor. Genom de första leveranserna inkom företrädesvis material från tiden fram till 1960. I materialet som kom in till Företagsarkivet sommaren 2004 var det istället nyare handlingar som dominerade. Ett visst glapp under åren på 1960- och tidigt 1970-tal kan därför konstateras. Material som gallrats är: - dubbletter - följesedlar 1985-1987 En del externt material, i första hand litteratur kring annat än sågverk och liknande, har också avlägsnats ur arkivet. Det mesta av denna litteratur återfinns idag i Företagsarkivets referensbibliotek.

Placering

313

Länkar

Det finns inga länkar