Arkivbildare: GASLYSNINGS AB

Grunduppgifter

GASLYSNINGS AB
232
ESKILSTUNA
  • 048400000 Eskilstuna kommun
INLEDNING Nedanstående korta historik är hämtad ur Eskilstuna stads gasverk (1937): Den första upprinnelsen till ett blivande gasverk i Eskilstuna kom genom ett erbjudande till staden från den engelske ingenjören Henry Beatley att uppföra en "Gaslysningsanstalt" för belysning av stadens "gator, gränder, broar och torg" samt för "inre lyshållning med gas i allmänna och enskilda hus och lokaler". Vid borgerskapets och stadens övriga röstberättigade innevånares allmänna sammanträde inför magistraten den 11 januari 1860 "anmälte Manufacturisten Lars Fredric Ståhlberg att han i Stockholm sammanträffat med och samtalat med Herr Ingenieuren H. Beatley, som erbjudit sig att bilda ett Bolag för att åstadkomma gaslysning här i Staden under villkor likväl att Stadens Innevånare garanterade Bolaget att lyshållningen vid Stadens torg och gator med ett visst antal gaslågor finge bestridas af Bolaget mot betalning från Stadscassan". "Stadens Invånare förklarade att för den händelse att sådant Bolag kunde bildas ville Staden bekosta 50 gaslågor och lyktor vid Stadens torg och gator, dock att en nu vald Committe, bestående av Herr Directeuren och Riddaren Munktell, Fabriks Idkaren Viktor Heljestrand, Manufacturisten Lars Fredric Ståhlberg, Handlanden Adolf Billjer och Herr Rector Skole Magister Pehr Axenborg, skulle äga att efter närmare utredning af frågan med Bolaget uppgöra så väl om hvarje gaslågas styrka och omfång som den betalning som derföre borde erläggas ävensom om tiden för lyshållningen m.m. /.../". Dagen före detta sammanträde hade ingenjör Beatley uppvisat prov på sin gas, och skriver Eskilstuna Allehanda härom den 7 jan. 1860: "Gaslysning. På begäran utaf några af Stadens innewånare, har Engelske Ingeniören Henry Beatley /.../ nyligen hit anländt och ämnar nästinstundande Tisdag, jemte några flere aftnar, ej mindre å Stadskällaren än uti en å gatan derutanför anbragd lykta, förewisa prof å den af Hr B. pantenterade upplysning med kolbunden wätgas". Kommittén arbetade så raskt, att den redan den 30:de i samma månad kunde avgiva sitt betänkande. Av utlåtandet framgår, att gasen skulle utgöras av s.k. vattengas och framställas enligt det patent, som Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium beviljat ingeniör Beatley genom patentbrev den 14 april 1859. Patenträtten gällde under åtta år. Kontraktet, som uppgjorts av de kommitterade och dagtecknats den 25 januari 1860, blev sedermera godkänt och undertecknat av stadens representanter och ingeniör Beatley. Så snart kontraktet var undertecknat, inbjöd ingeniör Beatley genom annons till aktieteckning i Eskilstuna Gasverk. Något aktiebolag kom dock aldrig till stånd, utan ingeniören skaffade sig tydligen några förlagsmän för finansiering av gasverksföretaget. Arbetena med gasverksanläggningen igångsattes den 16 juli 1860 å tomten nr 275 i hörnet av Rademacher- och Kriebsensgatorna. Två andra tomter, nr 277 och 278, reserverades för kommande behov. Den 24 nov. 1862 övertogs gasverkets drift av kamreraren vid Stockholms gasverk Alfr. Sandahl och bruksägaren Gustaf Bernhardt, vilka ingått bolag under firma Eskilstuna Gasverk. Den 1 juni 1901 övergick gasverket i stadens ägo. Litteratur: * Almqvist, Knut & Landqvist, Verner, Eskilstuna stads gasverk. Berättelse över ombyggnaden åren 1934-1935 samt en kort historik, Stockholm 1936 (105 sidor) Finns som referenslitteratur på Företagsarkivet. * Cronier, Gösta, Eskilstuna stads gasverks nybyggnader m.m., Sv gasverksföreningens månadsblad 1962:81-86.

Placering

3

Länkar

Det finns inga länkar