Arkivbildare: TIDNINGSMANNEN ALFRED EDLING I ESKILSTUNA

Grunduppgifter

TIDNINGSMANNEN ALFRED EDLING I ESKILSTUNA
411
ESKILSTUNA
  • 048400000 Eskilstuna kommun
H I S T O R I K Föreningen Företagens arkiv i Sörmland 411 TIDNINGSMANNEN ALFRED EDLING I ESKILSTUNA Inledning Johan Alfred Edling (född Jansson) föddes den 19 oktober 1865 i Danmarks församling, Uppsala län. Han arbetade korta tider som vallpojke, smedslärling och järnhandelsbiträde. Uppsalaåren Efter Uppsala tekniska aftonskola kom han in på folkskollärareseminariet,där han avlade folkskollärarexamen år 1885. Han fick sänkt sedebetyg på grund av sin kritik mot undervisningssystemet m.m. och lärarbanan syntes stängd för honom. Linköpingsåren Samma år (1885) tog han anställning som lokalredaktör, huvudreferent m.m. hos Isidor Kjellberg, som utgav Östgöten i Linköping. I staden mötte Edling Alma Maria Österberg. I deras äktenskap föddes 1888 Gerda. Modern avled 1891. År 1887 startade han en rösträttsförening. Intresset spred sig runt om i landet och ledde småningom till att 100.000-tals medlemmar utformade en petition om utvidgad rösträtt, vilken petition frambars av öfolkriksdagsmannenö Edling. - Han bidrog till bildandet av Frisinnade landsföreningen år 1901 genom att övertala många fd. medlemmar av röstföreningar att gå över dit. - Edling hotades av konkurs och tryckfrihetsåtal på grund av sina radikala ståndpunkter i rösträttsfrågan. Han beslöt därför att emigrera till USA. Amerikaåren och lite till I december 1892 kom han till Chicago. Han refererade världsutställningen där 1893 och lade in ansökan om amerikanskt medborgarskap. I Chicago mötte han Emma Maria Modée. Hon följde med honom vid återkomsten till Sverige 1894 och födde åt honom Lilli (1895), Allan (1897), Axel (1900), Blenda (1903) och Engelbrekt (1906). De flesta av dessa barn kom jämte Gerda att bistå fadern på olika sätt. Edling blev huvudredaktör 1895 för /Nya/ Norrlänningen i Sundsvall. År 1899 blev han /telefon/korrespondent hos Nordsvenska Telegrambyrån. Familjen bosatte sig då i Solna. Eskilstunaåren År 1900 kom han till Eskilstuna och blev medarbetare /redaktör/ på Eskilstuna-Kuriren med faktor Gustav Österberg som närmaste överordnad. Tillsammans verkade de för att åt arbetare lösa bostadsfrågan. Stor bostadsbrist rådde i staden. Satsning gjordes på Valhalla, som Österberg förvärvat. När Österberg flyttade till Nyköping år 1904, kom Edling att ombilda dennes bostadsbolag till en egnahemsförening. Därmed inleddes ett livslångt engagemang för egnahemsrörelsen, som tog sig uttryck på tre områden: skriftställarskap, bildande av egnahemsföreningar och förmedling av statliga egnahemslån. Skriftställarskap Början på bokutgivningarna togs med tryckning av delar av P. Jönson-Rösiös Lantmannens Bok år 1908. Jönson-Rösiö anordnade småbrukarkurser vid sin lantbruksskola utanför Jönköping. Kontakterna med småbrukaren Carl M. Peterson i Ugglehult i södra Småland blev synnerligen livliga. Denne höll föreläsningar om småjordbruk, vilka bevistades av Edling. Tillsammans gjorde de år 1910 en längre utrikes resa för att studera småbruk. Samma år utkom Ugglehultsboken, där Petersons kunskaper vidrarebefordrades till trycket. Boken väckte stort intresse och en ny upplaga utkom 1921. Edling hade även kontakter med banérföraren i Danmark för småjordbruk, Anders Jørgensen. År 1912 utkom dennes Småbrukarens Bok genom Edlings försorg. Edling utvecklade också en metod för rationell bokföring för småjordbrukarna, något som presenterades i Edlings Bokföring år 1913. Egnahemsföreningars bildande Edling håller före att han har myntat orden egna hem, något som skulle ha skett redan 1887. Under årens lopp verkade Edling för att mängder av egnahem kom till och att de bildade egnahemskolonier eller egnahemssamhällen. Då fanns underlag för tillkomsten av egnahemsföreningar. Med gemensamma krafter kunde sedan egnahemsägarna utöva påtryckning på staden/kommunen för att förmå denna att överta ansvaret för vägarna, gatubelysningen, latrin- och sophämtningen samt framdragningen av vatten- och avloppsledningar. Edling hävdar att över tjugo egnahemsföreningar har tillkommit på hans initiativ. Här kan nämnas egnahemsföreningarna i Valhalla, Närjeholme, Eskilshem, Odlaren, Slagsta och Grangärdet, vilka alla har avlämnat arkiv till företagsarkivet. Den svåra arbetslösheten i begynnande 1920-tal bidrog till att Edling riktade blicken mot ouppodlad mark i Lappland och fann en till synes lämpligt plats i trakten kring Vilhelmina. Där anskaffades mark vid Mötingselberget, ett tiotal kilometer från järnvägsstationen Vojmån. Drygt tiotalet arbetare begav sig dit. Ovanan vid det hårda klimatet och bristen på god odlingsbar mark gjorde situationen ohållbar. Redan år 1928 hade nästan alla begivit sig därifrån. Norrlandskoloniseringen hade misslyckats. Förmedling av egnahemslån Till följd av 1904 års lag om egnahemslån kunde sådana statliga lån förmedlas av bl.a. hushållningssällskapen. Men när hushållningssällskapet i Södermanlands län blev varse att Fors och Klosters landskommuner år 1907 skulle inkorporeras i Eskilstuna och socknarnas invånarna bli stadsbor, ville man inte förmedla lån till dessa. Edling tog då initiativet och bildade egnahemsföreningen Hem och Jord, vars enda syfte var att förmedla egnahemslån. Se dess arkiv. Dess status stärktes inte minst därigenom, att borgmästaren von Friesendorff trädde till som ordförande. Fredssträvanden m.m. Under första världskriget engagerade Edling sig starkt för fredens sak. Han satte igång den s.k. eskilstunarörelsen med syfte att uppvakta Konungen att verka för freden. Se dess arkiv. Edling fortsatte även efter kriget med rörelsen, men nu ägnade han tid och krafter också åt regeringsformen, skatterna, försäkringarna, egnahemmen m.m., vilket alltsammans skrevs ned i Den rättvända världen år 1921. Mycket av sina idéer förde han under årens lopp fram genom sin periodiskt utkomna skrift, Vännen. Tidningsmannen blev lantbrukare Edling bodde på en gård, som han benämnde Edlingebo. Redan år 1903 hade han förvärvat detta lantställe, som utgjorde 1/72-dels mantal av kronoskattehemmanet Hälltorp. Förutom sitt arbete som tidningsman vid Eskilstuna-Kuriren (intill pensioneringen i början på 1930-talet) och engagemang för egnahemsrörelsen ägnade han stort intresse åt sitt jordbruk och anlade dessutom en imponerande fruktträdgård. Johan Alfred Edling avled den 11 februari 1951, 85 år gammal. Arkivsituationen Redan på 1970-talet avlämnade familjen Edling arkivhandlingar till stadsarkivet. De sorterades och registrerades i januari 1979 i en arkivförteckning, som hade upprättats av arkivassistenten Harry Oscarsson. Under Bror-Erik Ohlssons forskningar rörande egnahemsrörelsen i Eskilstuna, kom specialläraren Ingegerd Edling att överlämna åtskilliga dokument, som hon funnit i sina gömmor. Till slut fanns två ganska omfattande bestånd med Edlingpapper, ett på stadsarkivet och ett i företagsarkivet i Eskilstuna. Ingegerd Edling har uttryckligen framhållit som släktens önskan, att dokumenten skall sammanföras och förvaras på ett ställe. Eftersom många egnahemsföreningar, som Edling tagit initiativ till, förvarar sina arkiv på företagsarkivet, föredrog hon lagring av samtliga handlingar där. Så småningom kom också stadsarkivets Edlingpapper att flyttas över till företagsarkivet, vilket skedde i januari 2007. Bror-Erik Ohlsson satte genast igång med att sammanföra dokumenten. Den 31 januari 2007 var första etappen färdig, nämligen finordnandet och registreringen av tidningsmannen Johan Alfred Edlings papper. Hela volymserien är buntad. Litteratur: Bror-Erik Ohlsson, Egen härd är guld värd. Egnahemsrörelsen i Eskilstuna. Årsbok 2005. Utgiven av Lokalhistoriska sällskapet i norra Södermanland. Tryckt i Lund 2004. B-E Ohlsson, Nytt ljus över egnahemmen. I: Lokalhistoriskt forum nr 7.

Placering

13

Länkar

Det finns inga länkar